
Dags att börja med en av de mest spännande delarna: duken. Jag har gått och velat länge innan jag börjat med detta - ett dåligt drag inför komplicerade moment. Hursomhelst var det första steget inte svårt. Jag har helt struntat i Cunninghams metod med häftpistolen och sömen längs ena relingen. I stället har jag bestämt mig för att sy längs mitten enligt en videoinstruktion jag hittade på nätet: http://www.youtube.com/watch?v=yr1eHFL_Lxo . Först la jag hela duken i blöt. Syftet med det är att mjuka upp fibrerna vilket leder till att duken stramar åt sig när den torkar. Duken verkar preparerad med något äckligt kemiskt ämne som gör badvattnet mjölkigt och händerna klibbiga. När duken är våt är den mycket lättarbetad. Övre bilden visar hur jag sytt en liten stopp-ficka i aktern. Sedan går man till andra änden och sträcker hela duken. En medhjälpare står bredvid och fixerar den sträckta duken med en skruvtving (klämmor är för svaga). Man måste ta i ordentligt. Bäst är om man lämnar mycket tyg och rullar upp det på en träpinne så får man ett bra grepp. Sedan lägger man kajaken på golvet och trycker ifrån med fötterna mot en balk och häver sig bakåt och drar allt vad man orkar. När fingrarna börjar blöda och det flimrar för ögonen stönar man fram "nu!" och då fäster din medhjälpare duken. Räkna med att duken sträcks ut 20-30 cm, den är mer elastisk än man tror.
Sedan trimmar man bort överblivet tyg. Klipp så du har "fyra fingrars" marginal om mittlinjen.