Dag 42-43: Däcksbalkar

De sista däcksbalkarna är på plats. Jag tog överblivna ask-bitar från spantämnena och kapade till dem från masiken till balken nr. 3. Man sågar ut en kilformad bit från masiken och pluggar fast dem. Jag tog en 4 mm blompinne. Inga konstigheter rent tekniskt. MEN: jag misstänker att formen på de här balkarna bestämmer synintrycket på den färdiga kajaken. Man kan göra ribborna konvexa, konkava eller raka. Jag gjorde mina så raka som möjligt genom en kombination av små block och urfräsningar (se bild). Provsitt också så att fötterna får plats under ribborna, annars får man göra distansblocken lite högre över fötterna. Tänk på helheten, för nu skapas kajakens estetiska linjer. Gå några steg bakåt och titta hur den kommer se ut innan du pluggar fast dem.

Mittribban är bara tillfällig. Den skall användas som en guide när jag syr på duken. Den tas bort senare.

Dag 40-41: Masik

Nu är flytten till Stockholm klar och kajaken ligger på balkongen i lägenheten. Det får bli mitt arbetsrum tills vidare. Februari och mars har varit för kalla, men nu är det dags att ta tag i projektet igen. Bilderna visar den fästa masiken (som gjordes i slutet av januari) och ribborna mellan däcksbalk 7 och 8.

Det var komplicerat att fästa masiken mot relingarna. Man måste såga ut ett v-format hack i varje ände som måste passa precis mot relingarna. Precis som med däcksbalkarna är det många sammansatta vinklar. Tillslut blev det ändå att man fick ta till vinkelslipen och steg för steg slipa, passa till, slipa igen. Det är mycket lätt att göra för mycket, vilket ger dålig passform. Tyvärr var jag mycket stressad när det gjordes och med en skadad hand dessutom (vinkelslipen skar upp ett finger). Hursomhelst blev resultatet ganska bra och faktiskt sitter masiken stadigare än de balkar framför. Ett bra tips är att inte slå i pluggarna i för extrem vinkel. Nästan 90 grader in från relingen, annars blir hävstångseffekten så att relingarna "drar ut" pluggarna.

Extra balkar. Här kommer man sitta när man kryper i kajaken, så det behövs lite extra styrka. Jag gjorde mina ganska tunna. Notera rundningen närmast i bild på ändarna. Där kommer cockpit-ringen gå och jag har slipat ner balken närmast ryggen så man kan luta sig bakåt vid roll. Bra i teorin, får se om det funkar i praktiken.

Dag 37-39: Masik

Tiden börjar bli knapp. Jag flyttar från stan och kan bara utnyttja lokalen i några dagar till. Måste skynda på och få så mycket klart som möjligt. Jag mätte snabbt ut hur masiken (den balk som är närmast kroppen) ska se ut. Jag kommer att göra en laminatkonstruktion. Jag tog en papp-bit och böjde över relingarna. Sen överförde linjen till en träjigg.

Här tar jag ut måtten för att såga till konstruktionen så den passar perfekt mellan relingarna. Man trycker in masiken mellan träbitarna och ritar efter pappersbitarna.

Fem stycken bitar bildar masiken, här hoplimmade på jiggen. De är 5 mm tjocka, vilket var för tjockt, 3 mm hade varit bättre. Använd skyddspapper så epoxyn inte limmar fast tvingarna i jiggen. Tyvärr blev den slutliga masiken för hög så jag var tvungen att modifiera den lite. Stressen ger upphov till slarv och andra olyckor. Jag skar upp pekfingret på vinkelslipen och kan inte använda handen fullt ut.

Lamineringen blir mycket lätt och stark.

Dag 35 & 36 : Stävplattor

Dags att plugga fast stävbitarna med relingarna. Det här kommer att låsa hela konstruktionen.

Först måste man såga ur ca 8-10 mm av trät för att plattan ska få plats. Man gör det genom att fästa en rak brädbit på en såg (en överbliven spantbit är utmärkt) och sedan såga ut skåror med ca en halv centimeters mellanrum. Sen tar man en mejsel och hamrar bort trät.

Ett par saker att se upp med: Såga inte för djupt så du kommer för nära "relingspluggarna". De behöver trä kring sig för att hålla. Såga täta skåror och slå bort dem försiktigt, annars kan trät splittras och underlaget blir ojämnt. Använd sedan mejseln och rasp för att få botten jämn.

Man tar sen en tjockare brädbit och passar in. Lättast är om man kapar längden först och sedan sätter den på plats. Sen drar man med en blyertspenna längs kajaken för att se hur bred den skall bli. Lägg till en centimeter på sidorna och såga till. Kolla noga vart borrhålen hamnar när du pluggar. Det är mycket på gång under plattan, pluggar, surrningar och snedställda relingar. Dessutom ska pluggarna gå in i vinklar. Se till att pressa plattan hårt mot kajaken inna pluggarna slås i (använd en tving).

Till sist jämnar man till överskottet med vad man nu vill använda. En gammal hederlig hyvel går bra plus rasp och sandpapper. Jag tog en genväg och använde vinkelslipen med kakelslipskivan. Man kan faktiskt slipa ner trät så mycket med den att man kan avsluta med sandpapper. Var stadig på handen! Se till att få en harmonisk övergång mellan reling och för. Man kan ta en bit tyg och sträcka över för att se hur det kommer se ut.

Dag 34: Slag

Passade in slagribborna och surrade fast dem på samma sätt som kölribban. Det kommer att bli en bred skrovform då jag surrade dem brett. Beskrivningen i boken är lite krånglig men i princip surrar man fast ändarna temporärt så de möter varandra i för och akter. Sen passas ribborna in och fästs med klämmor. Man ritar ett streck på spantet var slaget skall ligga. Sen kan man surra fast den och använda strecken som guide.

Dag 33: Slag

Dags att passa till slagen. På kajaken är det två ribbor av samma längd och tjocklek som kölstocken. De sätts på sidorna och kan justeras upp eller ner. Skrovformen påverkas mycket av hur man sätter dem. En riktlinje är att man vill ha den kommande duken på lika avstånd på båda sidor om slaget. Om man skjuter upp ribban mot kölen så får man en smalare V-formad botten. Duken kommer då att ligga för nära spanten mellan slaget och relingen. På bilden har jag spänt snören kring hela kajaken för att simulera duken. Genom att testflytta slaget upp eller undviker man att duken ligger an mot spanten (dåligt eftersom vattentrycket kommer att skapa en anorektisk kajak).

Jag vill ha en så flack, bred botten som möjligt. Det första steget skapades redan när jag böjde spanten ganska platt och brett. Sen har jag fuskat lite och hyvlat ner kölen för att minska ner V-profilen. Försöker också att bredda slagen så långt det går.

Dag 32: Köl

Surrade fast kölribban mot spanten igår. Det gick åt ca 10 meter sentråd och resultatet blev mycket bra. Före man surrar måste man centrera kölen över spanten. Man kollar var 5:e spant och sedan jämför man med en tråd spänd bredvid. Helst skall kölen vara både centrerad och rak, något som jag fick pruta på. På några spant var kölen några millimeter fel, men jag tyckte det var viktigare att få köllinjen rak. Vi får se om jag har rätt när jag paddlar den. Cunningham är omständlig med att i ord beskriva hur man gör. Det räcker med att titta på bilden på samma sida. Ett exempel på att "en bild säger mer än tusen ord", ett allmänt problem i boken.

Hur som helst så stramade surrningen upp hela konstruktionen. I och med att kölribban är fast mot spanten har kajaken gått från att ha blivit lite sladdrig till fullständigt hård. Skönt, då jag var lite orolig över det.